Johannas Corner

... är en fantastisk känslosam film. Speciellt slutet. Tyvärr är det nog den värsta filmen man kan se när man är ensam. Man vill verkligen ha någon bredvid sig att luta sig mot, att ge massa kärlek. Nu sitter jag ensam i mörkret med ett par levande ljus tända, och jag kan inte sluta gråta. Det är hemskt att man måste vara så långt ifrån varann ibland. Jag vill bara packa mina väskor och åka till dig, Tim och strunta i allt annat... Jag saknar dig så mycket... :'(